Att vabba när man är sjuk

Sjukdag nummer fyra. Iris fick feber inatt och anslöt idag till min sjukdomsmisär. Så himla mysigt. Att jag tycker det är en smärre revolution.

Tidigare var det ju det absolut värsta föräldraskapet hade att erbjuda. Laga mat, byta blöja, plocka upp 500 kritor från golvet, ta fram pyssellådan, läsa bok och städa bort lunchkaos när man hallucinerade och knappt kunde stå upprätt.

Jag minns särskilt en gång när Iris var 2,5 år och hennes förskola hade planeringsdag. Jag behövde ta hand om henne trots att jag hade över 39 graders feber. Så sjuk är jag nästan aldrig. När jag har 37,5 har jag svårt att röra mig. När temperaturen stiger över 39 grader är jag medvetslös.

Jag minns att jag satte på tv:n till Iris och la mig i sängen för att vila en liten stund. Jag vaknade 90 minuter senare. Hon hade väldigt mycket smink i ansiktet och lägenheten var i kaos. Alla böcker var nerrivna och matbordet var fullt av stelnat nagellack. Jag kände mig som en crackförälder som lämnade mitt pyttelilla barn vind för våg.

Nu är allt förändrat. Vi har legat bredvid varandra i sängen större delen av dagen och småpratat, slumrat till, tittat på tv och jobbat lite.

Jag är fortfarande sjuk och Iris har 39,2 så imorgon upprepar vi succén.