Pulsklockan och rörelseglädjen

Det känns viktigt att inympa rörelseglädje i sina barn. Jag vill förmedla att kroppen är en magisk mekanism som man kan göra en massa roliga saker med. Mina barn har vuxit upp i ett moln av magnesiumdamm. Ibland älskar de att prova marklyft och att göra gungor av träningsgummiband. Ibland vill de mest titta på ipad och äta klubba.

Nu har en smärre revolution inträffat. Rörelseglädjen firar nya triumfer och barnen vill göra upphopp, burpees, och backintervaller ganska exakt hela tiden.

Häromdagen skaffade jag mitt livs första pulsklocka. Inte nog med att jag på fyra dagar har sänkt min vilopuls från 61 till 57 och tvingat mig att gå eller springa minst 18 000 steg per dag, vilket måste vara säkert 15 000 steg mer än jag färdades innan pulsklockan kom in i mitt liv och förändrade allt.

Barnen har fått en ny favoritsysselsättning – Att låna pulsklockan, köra fullständigt slut på sig själva och försöka slå nytt personbästa i hög puls.

Vilken jävla träningsrevolution i familjen Forssberg. Lifehack!